LÄGER,  UTSTÄLLNING o KONFIRMATION......

Ja jisses vilken månad. Vi börjar med Lägret..

Chess uppfödare Erica blomberg Hausse kennel kom redan i julas med inbjudan. Klart vi vill vara med! Datum var 27-28-29-30/4 på Ösbys naturbruksgymnasium i Sala. 4 fantastiska dagar med träning, samvaro med likasinnade, tips och god mat och härlig stämmning.
Tauno tränade i spårgruppen och jag i sökgruppen sen körde vi lydnad med Tina Lorentzon på em. Så nyttigt, Tauno tränade även med Tobbe, Chess gillade detta helhjärtat.
Direkt från lägret till:

Utställning i Örebro
Chess kom 2:a i sin klass med HP
Harrick kom 2:a i Bruksklass med CK

Vi var mer än nöjda när vi for hem.

Hem och tvätta lite sen direkt till:

 Danmark på konfirmation.

 Jonas o Majas son Christian är stora pojken nu.

Vi var tillsammans hela familjen och jag njöt i fulla drag, så sällan vi är ihop.
En helg full med aktiviteter och god mat och massa trevliga människor.

Våra hundar hade Carin Wilckens barnbarn Elinor o hennes pojkvän David hand om. Bättre hade dom inte kunnat ha. Elinor som älskar djur, gick långa promenader. Dom fick springa lösa och hon o David skötte om dom som det var deras egna djur.

Nu är vi åter hemma Tauno som kört 240mil på en vecka får vila sig genom....arbetsdag i morgon!!!
I graven får man vila säger vi o skrattar.

Tävlingar har vi några stycken framför oss och det ska bli kul......

KM på Alleby d 8/5 !!!YEEEAAA!!!

Våren är här och värmen har vi fått känna på...fast den kom o gick!
Ha det gott go vänner!

UPPFLYTTADE TILL LÄGREKLASS d 31/3 2012

Ja Jisses!!! Kan man tänka sig, vi blev uppflyttade!!! Tävlingen gick av stapeln på Elfsborgs bhk. När vi kom ut till spåren så var det full snöstorm!!! Herregud jag som inte ens tagit mössa på mig. Spåret innan mitt hittade inte tävlingsledaren så det dröjde lite och snön föll!!! Shit Harrick kommer aldrig att känna doften av apporten, var min tanke. När vi så startade tog han spåret skitfint....tills det hade gått något vilt tvärs över spåret.....som en raket snosade han upp det....jag väste mellan tänderna : SPÅR HARRICK LETA APPORTEN!. OOOOOPPS Harrick löd och tog upp spåret igen. summa 1pinne bort men 6.5-6.5....yes jag var med i matchen.

Tillbaka till klubben och där skulle det bli platsliggning. Det hade slutat snöa och solen bröt igenom. Hundarna låg fint, till en liten boxerflicka gick upp, då blev det omläggning. Harrick låg oroligt och kröp någon meter...betyg: 7-8
Budföringen tjoohoo det här börjar likna nå´t sa Harrick! 9.5-9.5

Sen var det lydnaden:

Linförigheten: 8.5-9
Framförgående: 8-9
Platsläggande: 8-8
Inkallande: 9-9
Apportering 6-7 (slarvigt gripande o släpper den framför mig)
Hopp över hinder: 6-7 (dk och islag)
 

Jag var så nöjd över våran prestation så hade jag inte blivit uppflyttade hade det inte gjort något....allt kändes rätt (utom spåret)
Summan blev 240poäng och då blir det UPPFLYTTNING!!

Så nu har både Boxerklubben och GMBK fått tårta nu är det bara tävlingskursen med Monica Henriksson och gänget som ska ha del i min vinst......Shit va glad man kan vara!!

Egentligen ska man suga på en sån här karamell riktigt länge...men inte om man heter Elisabeth....Nehej då!! Då slänger man sig över Lägretävlingar och tränar dom nya momenten som en galning....och försöker stärka upp dom som gick lite sämre!! Så gott folk om ni tycker jag verkar lite frånvarande...lugn inget allvarligt alls...bara tävling snart.....Tack o hej leverpastej.

GLAD PÅSK PÅ ER ALLIHOPA!1

Vi siktar mot ...TTTTTTävling!

Usch jag blir pirig bara jag tänker på det. Fast egentligen varför då? Det kan bli fel o misslyckas o då är det bara att träna på. Det man tränar på är ju egentligen att få hunden uthålligare, momenten tror jag nog sitter, men att fortsätta jobba utan att gå ner sig.....jag tror de flesta hundar får för sig att de gjort fel då ingen belöning kommer o då blir det osäkerhet i stället. Så nu tränar vi extern belöning, där står ryggsäcken och i den ligger ....BELÖNING!

Igår var vi inte i ridhus utan valde blå himmel strålande sol och grön ...eller brungrå gräsmatta. Tre momement skulle jag köra och vad gör jag? Glömmer min externbelöning och bara vandrar på....fasen va trött jag blir på mig själv. Mycket riktigt sa Harrick på tredje momementet att nu kärring kan du gå själv. Som tur var hade jag kloka Carin som sa STOPP....gå ut och låt han göra något lätt och BELÖNA!!! Göra om o göra rätt...
Då blev det ett helt annat driv i hunden. Fast i ärlighetens namn var det inte någon hund som var sig riktigt lik, mycket störning, fast på ett annat sätt än i ridhuset.
Jag går kurs i tävlingsträning/bruksträning, jättebra och där fångar man upp allt som ser bra ut och det som behöver åtgärdas.
Chess o Tauno är fortfarande bästisar, dom leker och busar och har apporten som ett kul redskap. Spårar en del och det ser ut att bli riktigt bra. Tauno har haft ischias så rörligheten är något begränsad. men det är bara morgonen som det är riktigt illa.

Elak tant i skogen!

Denna veckan var inte lik någon annan, det började med att min älskade storebror berättade att han varit på undersökning och de hittat en cancertumör. Nästan exakt ett år sedan min andra bror lämnade jordelivet. Det blir omtumlande, man ska vara stark positiv, peppa och ta hand om lilla mamma som blir utom sig av oro då barnen blir sjuka. nu håller vi tummarna att han snart ska få komma till operation för hans blodvärde sjunker för varje dag, trots att han fick 3 påsar blod för en vecka sen.

Jonas sonen har fyllt år och det firade vi genom telefonluren då han är gift o bor i Danmark....men snart ska vi träffas då barnbarnet snart ska konfirmeras...ska bli kul!

Ja så vad det veckans händelse, för alla som har facebook har kanske läst mitt möte i skogen...men jag tar det en gång till.
Härlig dag blå himmel o gnistrande snö, tog kameran och fotade en massa. Hundarna sprang lösa o busa i snön. En annan tjej dök upp med en gigantisk Golden Retriver, får dom hälsa? Jo det gick väl bra, men Harrick var mer inställd på sin frisbee så det blev Chess och den andra hunden som lekte.
 Plötsligt dök det upp en dam från skogen med vandringstavar som skrek:
KOPPLA HUNDARNA!!!
Vi tog raskt ett tag i båda vuxna hundarna och sa GIVETVIS!, tyvärr han jag inte koppla lille Chess som inte ännu kan det där med inkallning....4månader gammal.
Han tyckte damen ropade något så han sprang fram till henne, sprang rung men hoppade inte! Då hon inte såg så trevlig ut.
Damen skrek: KOPPLA HUNDEN!  Samtidigt som hon måttar och får in två kraftiga slag med sin stav rätt över ryggen på Chess. Jag blev fullständigt vansinnig o skrek: ÄR DU INTE KLOK, SER DU INTE ATT DET ÄR EN VALP?
 Kärringen (nu är hon ingen dam längre) sa i en samlad ton: Så länge du inte har din hund kopplad så har hon rätt att göra vad hon vill. Hade hon varit rädd hade jag kanske förstått henne om hon handlat i affekt, men någon rädsla fanns inte och hennes stavar var hennes vapen mot allt hon ogillade.
 Jag skällde så jag var alldeles hes och det jag sa var att jag tyckte att hon lämpade sig på ett ställe där det var bra mycket varmare, och där invånarna hade både horn o svans. Hon tyckte jag hotade henne och hon ämnade ringa polisen....det tyckte jag var ett utmärkt förslag så varsågod o ring....hon skulle minsann få stå till svars för djurmisshandeln.
Då ångrade hon sig o stoppade ner telefonen igen. Synd för då hade jag kanske fått chans att höra vad hon hette o var hon bodde....Nu blev det inget samtal, jag tog mina hundar o gick hem.
 Hjärtat slog  180slag och jag var så förbannad så jag höll på att kvävas. Den andra hundägaren gav mig sitt fulla stöd men då vi skiljdes åt glömde jag att ta namn...hon  var ett viktigt vittne.
Jag ringde Tauno och kräktes ur mig hela historien, han är en mycket lugn o samlad person min Tauno, men då jag slutade sa han: att du kunde hålla dig från att rappa kärringen, det hade jag gjort!
 Jag har skrivit en lång insändare under FRIA ORD i Göteborgs Posten. Vi får väl se om de tar in den...hundar är ett hett ämne. Kärringen sa att hon blev ju "attackerad" Jo, av en 4mån valp! Jag fräste till henne att hon var själv en Pittbull på två ben!

Igår gick vi en runda igen i vår skog och återigen var hundarna lösa, rätt var det var stod den en man med en gigantisk kamera o tog kort över hamninloppet o Vinga Fyr. Chess som såg honom på långt håll, sprang fram till honom och svansade runt som han gjort med tanten.....mannen böjde sig ner och klappade o sa att det var en fantastisk fin liten valp vi hade, Harrick sprang också fram o gav honom en snabb slick på kinden innan han återvände till oss. Jag trodde bröstet skulle brista av lättnad, ingen rädsla från någon av hundarna och allt ligger bakom oss nu.

 Så kan det gå en vanlig vecka i Februari
Må så gott och ta vara på er.....och var rädd om era hundar...man vet inte när pittbulltanten dyker upp igen!!

Kung Bore härskar i Göteborg ....också!

Egentligen tycker jag allt tjafs om vintern är tröttsam.....vaddå kallt o jobbigt? Man ska ju inte slösa energi på sånt man inte kan påverka, vädret är som det är och vi får snällt finna oss.
Fast det är jobbigt med alla kläder o träningen blir inte alls på samma sätt när det ligger isgata framför fötterna. Hur roar man 2 överenergiska boxrar då? Jo Harrick tränar vi i ridhus, vi är ett gäng varje söndag som kör en hund i taget. Man blir annorlunda då folk dirigerar en och man vet ju inte hur det ser ut? Man blir lite tveksam vid belöningar...
"va det tillräckligt bra för att belönas"? Nu filmar vi ALLT och det är bara att gå hem o syna filmen o säga som Mona K säger: Å vad fick vi för information idag då? Man ska ju vara riktigt nöjd då svagheten visar sig på träning o inte tävling. Varannan torsdag är vi i Ale o kör hos Monica Henrickson (rapport kennel) Vi har precis startat så jag har stora förhoppningar om att vi så småningom ska bli klara för tävling. Även hon filmade oss allihop och sen blev det bio hemma hos henne för att se på eländet.....fast jag blev övveraskad då Harrick gick bättre än vad det kändes.
Vad ska vi jobba med då?
1. Ingång på plan (han ska ha focus på mej och vad vi har för oss o INGET annat.
2. Han har en tendens att ploga och växla position o  det ska bort.
3. Apporten är kul och han springer snabbt ut o ingången gör han sådär...sen blir det en konflikt: "ta den då...kärring! Där kan han släppa den på marken.
4. Framförgåendet är hyfsat, ska jobba mer på starten att han inte tjuvar, sen har han en tendens att vända om då ingen belöning dimper ner......tänja på belöningarna .
5. Platsen, ja all stadga som går att träna. En glad hund med massa spring i benen gör att han sitter o ligger oroligt. Lyckan är att han aldrig går fram till andra hundar.
SEN VILL JAG FÖRSTÅS ATT VI SKA FORTSÄTTA ATT HA KUL PÅ LYDNADS PLAN, DET ABSOLUT VIKTIGASTE!!

 Spårar gör han helt ok, apporterna får vi jobba på då det finns tendenser att springa över den första apporten!
Sök kör vi och där har vi inte kommit så långt. Han hittar figge, tar lösrulle, och kommer till mej ut o visar figge...o får belöning. Hans fasta rulle har vi fortfarande bara hängande runt halsen.

Idag när jag vaknade efter natt jobb gick vi till ängen och körde uppletande. Vallade ett kryss och la ett föremål i varje korridor. Han var så duktig och motiverad. Varierade föremål då jag fått för mig att han favoriserar föremålen, men idag tog han cykelhandtag, strumpor, snusdosor, plastslangar o skohorn. jag körde honom 12 skick i olika korridorer och med massor av störningar, såsom folk, tefatsåkare, hundar på promenad, kråkor som satt på marken....Nej inte brydde han sig om t.detta. Det  bådar gott inför min kurs i uppletande på vår hemma klubb GMBK med Anna -Lena Wendt.
Sen körde jag 8:or gå i cirklar för att få honom rakare. Det var roligt tyckte han"ny lek? Ja han är helt otrolig ledsnar aldrig!
Framåtsändandet har vi börjat nosa på då kör vi saktagående överallt där det finns en raksträcka.....idag gick han kanon...åt ett håll!!! Andra hållet var det bedrövligt, hur kan det bli så?

Sen har vi vansinnigt roligt i skogen där vi försöker hitta träd som vi kan balansera i....men det tar vi en annan dag.

SKALLGÅNG EFTER BORTSPRUNGEN HUND.

Gick en runda i vår lilla skog och tog lite bilder.....ovanligt va?

När jag kom hem fick jag genom facebook läsa att det var en hund försvunnen i grannkommunen Landvetter. hunden hade blivit skrämd av några tefatsåkande barn och flytt i vild panik. Rasen var en Bellgisk vallhund och nu varit borta i ett dygn. Den känslan man får är: tänk om det varit våra hundar!!!!
Bestämde mig inom loppet av 2 sek, det måste finnas något man kan göra. Kl 18,00 stod jag o Tauno på utsatt plats  ihop med ca 25-30 villiga sökare. Vi fick viktig info och delade upp oss mot olika riktningar. Erfarna människor som haft bortsprungna hundar fanns  med nyttig info, hur hundarna vanligtvis beter sig. När vi varit ute i två timmar gått och ropat och talat med folk hängt upp flygblad och besökt olika ställen där en hungrig hund kan lockas av dofter....samlades vi åter. tyvärr inget napp. lite modstulna begav vi oss hemmåt...tyst i bilen! Undrar var den fanns. Då den hade både sele o koppel släpandes efter sig var min enda tanke att den satt fast i skogen. Usch vilken fasa. När jag senare gick in o ser till min stora glädje att hunden är återfunnen. Några observanta människor hade noterat den längst ut på en klipphylla, därifrån kunde den inte ta sig tillbaka. Brandkåren var där o hissade ner den ....vilka hjältar!! Tänk vilken solskens historia så här en måndagkväll!!Yava vilar just nu ut hemma hos matte Felicia och allt är frid o fröjd.

Vintern utan snö...gör träningen möjlig.

Nu har vi kommit in i Januari och INGEN SNÖ...så jäkla gött!! Vi spårar och tränar precis som vanligt, nja det var en sanning med modifikation.....det är ju mörkt så man ser inte så mycket på kvällarna....och jag har lite björn syndrom på vintern...går lätt i ide.

Vi har kört skogsspår och där är Harrick en pärla....förrutom att han notoriskt går över 1:a pinnen. Detta har jag grubblat på och min bästis Carin också. Han ska ju inte belönas med att fortsätta spåra då han går över dom, var ju vår sammstämmiga mening.

Sagt o gjort, Carin går 3 spår åt mej a´ 100m med slut på vart o ett. Jag lägger ett 300m åt Enya med naturpinnar. Liggtid ca 45min
1:a spåret går han helt i spårkärnan men  ....GÅR ÖVER APPORTEN!!! Jag höll in honom, sa vad jag tyckte i några få ord! Tog honom i selen och gick tillbaka till bilen....där höll jag upp pinnen o förklarade att "hade du gett matte pinnen så hade vi fortsatt o spåra". Då Harrick förstått att det roliga var slut för länge sen börjar förbereda sig för att hoppa in i bilen...kärringen är ju ändå så sur!
Jag ändrar mig och tar med honom till spår nr 2:
 Där jag förklarar apportens värde för Harrick.....spåret går kanon över två terrängskiften vinklar inga problem...sen får han vittring på apporten....frenetiskt letande och det var det som nästan rörde mig till tårar.....han förstod att den var viktig....under en granruska låg den APPORTEN dyrgripen. Vi lekte med den och jag bytte med älsklings skinnet och vi hade en riktigt mysig stund. Harrick strålade! Sen lovade jag att för att han varit så duktig fick han ETT SPÅR TILL!!! Ja, dom förstår vad vi säger det är jag övertygad om. Han gjorde om bedriften och behöver jag säga att han tog apporten? Han sög den o körde den rätt i magen på mej...fasen va fin han e min Hallick!

Vi har pratat om Lydnadstävling och där kommer ju vittringsapporterin så småningom....hur får man hunden att endast ta den som doftar? Inte helt oproblematiskt när man dunkat in i hunden att ALLTID ta apporten.

Mona Kjernholm gav oss tips att lägga en hög med apporter på en äng...utan doft.
Sen går man ca 10-15m därifrån och lägger en med doft gömd under lite gräs....
Skickar hunden mot den som har doft, gör om detta o göm på lite olika ställen, gå lite närmare dom (ointressanta pinnarna) slutligen hamnar dom ganska nära varandra och då vet hunden att den som doftar är den han får belöning för.

Enya fick testa detta för 2:a gången och hon var jätteduktig! Harrick fann apporterna i högen lite intressanta men jag fick stoppat honom....sen blev det plötsligt lite uppletande för honom..och det var ju rasande kul.

Lille Chess som inte fattat vad diken är fick ett ofrivilligt bad men så länge vi gick var det ingen fara, sen när vi körde med dom stora fick han krypa in under mattes tröja och det var gott.....För att piggna till sen blev det budföring och han springer till vem som...sååå underbar hund detta är!!!