Elak tant i skogen!

Denna veckan var inte lik någon annan, det började med att min älskade storebror berättade att han varit på undersökning och de hittat en cancertumör. Nästan exakt ett år sedan min andra bror lämnade jordelivet. Det blir omtumlande, man ska vara stark positiv, peppa och ta hand om lilla mamma som blir utom sig av oro då barnen blir sjuka. nu håller vi tummarna att han snart ska få komma till operation för hans blodvärde sjunker för varje dag, trots att han fick 3 påsar blod för en vecka sen.

Jonas sonen har fyllt år och det firade vi genom telefonluren då han är gift o bor i Danmark....men snart ska vi träffas då barnbarnet snart ska konfirmeras...ska bli kul!

Ja så vad det veckans händelse, för alla som har facebook har kanske läst mitt möte i skogen...men jag tar det en gång till.
Härlig dag blå himmel o gnistrande snö, tog kameran och fotade en massa. Hundarna sprang lösa o busa i snön. En annan tjej dök upp med en gigantisk Golden Retriver, får dom hälsa? Jo det gick väl bra, men Harrick var mer inställd på sin frisbee så det blev Chess och den andra hunden som lekte.
 Plötsligt dök det upp en dam från skogen med vandringstavar som skrek:
KOPPLA HUNDARNA!!!
Vi tog raskt ett tag i båda vuxna hundarna och sa GIVETVIS!, tyvärr han jag inte koppla lille Chess som inte ännu kan det där med inkallning....4månader gammal.
Han tyckte damen ropade något så han sprang fram till henne, sprang rung men hoppade inte! Då hon inte såg så trevlig ut.
Damen skrek: KOPPLA HUNDEN!  Samtidigt som hon måttar och får in två kraftiga slag med sin stav rätt över ryggen på Chess. Jag blev fullständigt vansinnig o skrek: ÄR DU INTE KLOK, SER DU INTE ATT DET ÄR EN VALP?
 Kärringen (nu är hon ingen dam längre) sa i en samlad ton: Så länge du inte har din hund kopplad så har hon rätt att göra vad hon vill. Hade hon varit rädd hade jag kanske förstått henne om hon handlat i affekt, men någon rädsla fanns inte och hennes stavar var hennes vapen mot allt hon ogillade.
 Jag skällde så jag var alldeles hes och det jag sa var att jag tyckte att hon lämpade sig på ett ställe där det var bra mycket varmare, och där invånarna hade både horn o svans. Hon tyckte jag hotade henne och hon ämnade ringa polisen....det tyckte jag var ett utmärkt förslag så varsågod o ring....hon skulle minsann få stå till svars för djurmisshandeln.
Då ångrade hon sig o stoppade ner telefonen igen. Synd för då hade jag kanske fått chans att höra vad hon hette o var hon bodde....Nu blev det inget samtal, jag tog mina hundar o gick hem.
 Hjärtat slog  180slag och jag var så förbannad så jag höll på att kvävas. Den andra hundägaren gav mig sitt fulla stöd men då vi skiljdes åt glömde jag att ta namn...hon  var ett viktigt vittne.
Jag ringde Tauno och kräktes ur mig hela historien, han är en mycket lugn o samlad person min Tauno, men då jag slutade sa han: att du kunde hålla dig från att rappa kärringen, det hade jag gjort!
 Jag har skrivit en lång insändare under FRIA ORD i Göteborgs Posten. Vi får väl se om de tar in den...hundar är ett hett ämne. Kärringen sa att hon blev ju "attackerad" Jo, av en 4mån valp! Jag fräste till henne att hon var själv en Pittbull på två ben!

Igår gick vi en runda igen i vår skog och återigen var hundarna lösa, rätt var det var stod den en man med en gigantisk kamera o tog kort över hamninloppet o Vinga Fyr. Chess som såg honom på långt håll, sprang fram till honom och svansade runt som han gjort med tanten.....mannen böjde sig ner och klappade o sa att det var en fantastisk fin liten valp vi hade, Harrick sprang också fram o gav honom en snabb slick på kinden innan han återvände till oss. Jag trodde bröstet skulle brista av lättnad, ingen rädsla från någon av hundarna och allt ligger bakom oss nu.

 Så kan det gå en vanlig vecka i Februari
Må så gott och ta vara på er.....och var rädd om era hundar...man vet inte när pittbulltanten dyker upp igen!!

Kung Bore härskar i Göteborg ....också!

Egentligen tycker jag allt tjafs om vintern är tröttsam.....vaddå kallt o jobbigt? Man ska ju inte slösa energi på sånt man inte kan påverka, vädret är som det är och vi får snällt finna oss.
Fast det är jobbigt med alla kläder o träningen blir inte alls på samma sätt när det ligger isgata framför fötterna. Hur roar man 2 överenergiska boxrar då? Jo Harrick tränar vi i ridhus, vi är ett gäng varje söndag som kör en hund i taget. Man blir annorlunda då folk dirigerar en och man vet ju inte hur det ser ut? Man blir lite tveksam vid belöningar...
"va det tillräckligt bra för att belönas"? Nu filmar vi ALLT och det är bara att gå hem o syna filmen o säga som Mona K säger: Å vad fick vi för information idag då? Man ska ju vara riktigt nöjd då svagheten visar sig på träning o inte tävling. Varannan torsdag är vi i Ale o kör hos Monica Henrickson (rapport kennel) Vi har precis startat så jag har stora förhoppningar om att vi så småningom ska bli klara för tävling. Även hon filmade oss allihop och sen blev det bio hemma hos henne för att se på eländet.....fast jag blev övveraskad då Harrick gick bättre än vad det kändes.
Vad ska vi jobba med då?
1. Ingång på plan (han ska ha focus på mej och vad vi har för oss o INGET annat.
2. Han har en tendens att ploga och växla position o  det ska bort.
3. Apporten är kul och han springer snabbt ut o ingången gör han sådär...sen blir det en konflikt: "ta den då...kärring! Där kan han släppa den på marken.
4. Framförgåendet är hyfsat, ska jobba mer på starten att han inte tjuvar, sen har han en tendens att vända om då ingen belöning dimper ner......tänja på belöningarna .
5. Platsen, ja all stadga som går att träna. En glad hund med massa spring i benen gör att han sitter o ligger oroligt. Lyckan är att han aldrig går fram till andra hundar.
SEN VILL JAG FÖRSTÅS ATT VI SKA FORTSÄTTA ATT HA KUL PÅ LYDNADS PLAN, DET ABSOLUT VIKTIGASTE!!

 Spårar gör han helt ok, apporterna får vi jobba på då det finns tendenser att springa över den första apporten!
Sök kör vi och där har vi inte kommit så långt. Han hittar figge, tar lösrulle, och kommer till mej ut o visar figge...o får belöning. Hans fasta rulle har vi fortfarande bara hängande runt halsen.

Idag när jag vaknade efter natt jobb gick vi till ängen och körde uppletande. Vallade ett kryss och la ett föremål i varje korridor. Han var så duktig och motiverad. Varierade föremål då jag fått för mig att han favoriserar föremålen, men idag tog han cykelhandtag, strumpor, snusdosor, plastslangar o skohorn. jag körde honom 12 skick i olika korridorer och med massor av störningar, såsom folk, tefatsåkare, hundar på promenad, kråkor som satt på marken....Nej inte brydde han sig om t.detta. Det  bådar gott inför min kurs i uppletande på vår hemma klubb GMBK med Anna -Lena Wendt.
Sen körde jag 8:or gå i cirklar för att få honom rakare. Det var roligt tyckte han"ny lek? Ja han är helt otrolig ledsnar aldrig!
Framåtsändandet har vi börjat nosa på då kör vi saktagående överallt där det finns en raksträcka.....idag gick han kanon...åt ett håll!!! Andra hållet var det bedrövligt, hur kan det bli så?

Sen har vi vansinnigt roligt i skogen där vi försöker hitta träd som vi kan balansera i....men det tar vi en annan dag.